Katolska kyrkan om skönhetsoperationer

Fråga:
Vad säger den katolska kyrkan om skönhetsoperationer?

Svar:
Enligt Bibeln och den katolska synen på människan så har människan ett ansvar att ta hand om sig själv; om sitt liv, sin hälsa och sitt välbefinnande fysiskt och psykiskt. Detta bygger på att livet är en gåva från Gud och att han har en mening med det och att han ger oss ett ansvar för det.

Enligt katolsk etik skall man använda de normala medel som finns för att bevara eller återställa sin hälsa. De normala medlen är de medel som är ekonomiskt tillgängliga för det stora flertalet personer som bor i ett visst land och som inte medför alltför stort och utdraget lidande och som har en grundad trolighet att de leder till tillfrisknande.

Däremot är man inte förpliktad att tillgå extraordinära medel för att återfå hälsan. Dessa medel är sådana som kostar så mycket att de övergår den enskildes, familjens och hälsovårdssystemets ekonomiska möjligheter. Det kan också vara sådana medel som lämnar efter sig allvarliga handikapp, eller som har små chanser att leda till tillfrisknande.

Om man ser på skönhetsoperationer så handlar det inte om att bli frisk från någon sjukdom. Men det handlar inte heller om extraordinära medel. Man kan däremot se dem som ett sätt att ge individen större livskvalitet. Och detta är något som ligger i det jag skrev i början om "människans ansvar att ta hand om sitt fysiska och psykiska välbefinnande".

Enligt vår tro är människan nämligen en enhet mellan kropp och själ och kropp och själ påverkar varandra. Om man mår kroppsligen dåligt är det lätt att man också kommer att göra det själsligen och vice versa. Det betyder att om man lider mycket själsligen av en viss estetisk defekt t.ex. i ansiktet och detta lidande skulle kunna undanröjas genom en skönhetsoperation, så är det berättigat att göra den om den inte kostar orimligt mycket jämfört med andra operationer man utför i det land man bor i.

Om skönhetsoperationen däremot inte tar bort en defekt utan syftar till att förändra ens utseende nästan helt, då är det enligt min mening tveksamt om det är etiskt försvarbart. Det beror på enheten mellan kropp och själ; kroppen speglar själen och har man ett visst utseende så är det så man är skapt som person, alltså en individ med kropp och själ i harmoni. Om man ändrar sitt utseende radikalt då är man inte längre till det yttre den som Gud hade menat en att vara till det yttre.

Lycka till!

Gud välsigne dig
Fader Daniel